År 2000 sändes Vintergatan som sommarlovsmorgon för första gången, och efter en andra säsong, ett antal reprisomgångar och ännu en ny säsong, nästan nio år efter inspelningarna, så är det fortfarande omåttligt populärt. Programmet har många TV-tittare och även flest visningar på webbkanalen SVT Play. Och inte verkar det vara slut på rymdäventyren än.
- Ja, jag funderar på mer, men det måste det gå bra för den nya serien först, säger seriens skapare Petter Bragée till Teenager-bloggen. Här är en exlusiv Vintergatan-intervju, bara på TVplaneten.
Du säger att du fick den orginella idén till Vintergatan då du funderade på vad du själv ville se på tv när du var liten…
- Ja, jag tyckte väldigt mycket om äventyr när “vanliga” människor hamnade i ovanliga situationer, säger manusförfattare och regissör Petter Bragée till Teenager-bloggen. Som när barnen i Narnia-böckerna hittade portar till en annan värld, eller tv-serien “Pojken med guldbyxorna” då en kille plötsligt kunde göra pengar med sina byxfickor.
Så du var intresserad av rymden och det övernaturliga även när du var liten?
- Jo, jag tyckte om rymd och övernaturligt, men det fick liksom inte bli för overkligt – jag ville liksom tro på det troliga, säger han.
Fanny Ketter som Billie och Philomené Grandin
som Mira. FOTO: SVT
Hur lång har varje inspelningsprocess varit? Har det varit lättare eller svårare att göra det som serie (den nya) eller som sommarlovsmorgon (den gamla)?
- De första två serierna tog ett år vardera att göra, från idé tills de hade sänts färdigt. Sedan tog det ytterligare nästan ett år att göra en ny ramhistoria och klippa ner de två serierna till reprisomgångerna, säger Petter.
Den nya serien har tagit ännu mer tid. Från idé till helt klart har jag hållt på över ett och ett halvt år. Men så har jag varit inblandad i webbspelet, musikskapandet, 60 webbfilmer osv osv. Och själva inspelningstiden var bara elva veckor.
Har du någon gång blivit missnöjd eller orolig över något gällande programmet?
- Åh ja! Under en produktion går det åt helsike hela tiden. Nästan inget blir som man tänkt sig. Men om man har tänkt så mycket som möjligt före man börjar spela in, och sedan ändå är beredd att släppa på sina visioner och göra det bästa av situationen, så går det ofta att göra nåt bra av det mesta. Något exempel med vad jag är missnöjd med så vrider jag mig i plågor varje gång första landningen på skogsplaneten repriseras. Det var det första vi spelade in och vi var inte riktigt varma i kläderna då…
Hur fick ni tillgång till all den utrustning ni använde er av för att bygga rymdskeppet, dräkterna osv. Kostade det mycket?
Ja, det kostar mycket att göra en sådan serie. Samtidigt har Vintergatan varit extremt billigt jämfört med andra dramaserier, eller exempelvis Kenny Starfighter-filmen. Trixet har hela tiden varit att bygga så lite som möjligt (förutom skeppet då) och hitta så mycket som möjligt som ser häftigt ut i sig självt. I nya serien tycker jag exempelvis skurkarnas högkvarter (Bullerforsens kraftverk i Borlänge) och planeten Ürgüp (Klipplandskap i Kappadokien Turkiet) ser jättehäftigt ut fast vi nästan inte byggt nånting. Dräkterna har vår duktiga kostymtecknare ritat och sytt upp.
Sanna Persson-Halipi som Pax och Anders Linder
som Peo. FOTO: SVT
Funderar du på en ytterligare fortsättning? Kan du i så fall ge oss något smakprov?
Ja, jag funderar. Först måste det i så fall gå bra för den här serien. Många nöjda tittare. Men om det blir en fortsättning planerar jag involvera er tittare i manusarbetet – via Facebookgruppen. Jag hoppas kunna få bra tips och tankar av er, fast såklart har jag en grov idé redan. När ni ser slutet av avsnitt tio kommer ni nog förstå… Där får ni ett smakprov!
Se på Vintergatan-avsnitten i förväg på hemsidan. Klicka här!
TEXT: WILLIAM MARKSTRÖM SPETZ
FOTO: SVT
Tack till Petter Bragée som ställde upp på intervjun.
